Tegelkyrkan i Edsleskog
I början av 1200-talet var Dalsland en otillgänglig, skogig gränsbygd. Ändå var det här, i en liten perifer socken i norra Dalsland, som man lät bygga dåtida Sveriges största och monumentala byggnadsverk – tegelkyrkan i Edsleskog. Varför i all sin dar gjorde man det? År 2019 påbörjade Lödöse museum ett omfattande forskningsprojekt kring Edsleskogs gamla kyrka. Åter väcktes historien om en spännande helgonlegend och en magnifik storkyrka i det skogsrika Dalsland.
Det började med en mordgåta…
Året är 1220. Biskop Bengt den yngre har rest till Rom för att diskutera olika saker rörande Skara stift med påve Honorius III. Genom den bevarade brevväxlingen kan vi följa vad som sades. I ett brev från påven berättas om en präst vid namn Nicholaus (Nils) och det mörka öde som gick han gick till mötes. Det skrivs att han blev mördad av ”gudlösa människor” när han var på väg till en sjuk person med nattvarden. Efter sin död ”strålar han genom underbara mirakler”. Det står också att en kyrka är under uppbyggnad i martyrprästens ära, och att alla som besöker den ska erbjudas syndaförlåtelse mot betalning. Prästen i fråga är ingen mindre än Sankt Nils av Edsleskog, det första svenska helgonet som nämns av påven i Rom. Byggnaden som uppfördes till hans ära är den mäktiga kyrkan i Edsleskog.
Varför är kyrkan så speciell?
Det historiska källmaterialet och arkeologiska undersökningar visar att kyrkan är något utöver det vanliga. Tegelbyggnaden har rests senast runt år 1200, möjligtvis tidigare. Den hade storleken av en domkyrka och var treskeppig med ett högt torn och korsarmar. Detta gör kyrkan till en märklig företeelse med tanke på dess placering i landet. Än mer spännande är det faktum att kyrkan är byggd i tegel, ett material som vid början av 1200-talet var helt nytt i det medeltida Sverige. I tidigare forskning har man antagit att tegel introducerades av munkar som kom till Sverige någon gång kring mitten av 1200-talet. Det antagandet behöver nu omvärderas. Bygget har krävt enorma resurser och ett kunskapsutbyte med andra länder där tegeltekniken behärskades. Byggherren bör ha varit en person som kunnat säkra finansieringen och haft tillgång till ett brett kontaktnät. Närmast till hands är då biskopen eller kanske till och med kungen.
Oväntade resultat - igen
Planen var att utgrävningen av kyrkan år 2020 skulle bli den sista, åtminstone på ett tag. Men efter att arkeologerna fick reda på resultaten av prover som analyserats väcktes nya frågor. Dessa hoppas vi få svar på i år!
Det var framför allt två kol 14-dateringar som gav oväntade resultat. Det ena togs i en grav i norra sidoskeppet och visade att kvinnan i graven dött någon gång mellan år 1061 och 1156 e. Kr. Det andra togs i ett lager från ett tidigt skede i absiden och gav en datering mellan år 777 och 993 e. Kr. De
här två dateringarna är antingen ett tecken på att tegelkyrkan är äldre än vad vi tidigare trott, eller att det har funnits något annat på platsen tidigare.
Vad ville vi ta reda på i år?
Vid årets utgrävning hoppades vi kunna få svar på hur Edsleskog såg ut vid tiden för de tidiga dateringarna. Kan det ha funnits en ännu äldre kyrka, som tegelkyrkan sedan byggdes ovanpå? Vi ville också veta mer om de människor som begravdes vid den medeltida kyrkans kyrkogård – deras ålder, kön, hälsa och om de var av lokal eller regional härkomst. Efter tidigare undersökningar kvarstod också en del frågetecken om tegelkyrkans konstruktion som vi i år ville räta ut.
Mer information
Klicka gärna in på Edsleskogs hembygdsförenings hemsida. Där kan du läsa mer om den spännande historien om Prästen Nils som efter att ha blivit mördad blev Sankt Nicolaus.
Klicka här för att komma till Edsleskogs hembygdsförening.
Äldre pressmeddelanden
Film
Senast uppdaterad: 2023-03-07 13:32
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?
Dela gärna denna sida via:
