Smöret - en riktig skatt
Smör var värdefullt i det medeltida Lödöse, och ofta gick det på export istället för att ätas upp hemma i hushållet. Det gula guldet användes också för att betala skatten med!
Vi känner till två fynd från medeltida smörtillverkning i Lödöse. Det är delar av insatsen i själva smörkärnan, töreln. Töreln är en väldigt typisk rund platta med borrade hål, där hålet i mitten är större för staven. De andra delarna i en smörkärna, bortsett från locket, kan vara svåra att känna igen, då de lika gärna kan komma från en vanlig tunna.
Skumma och kärna
Smör tillverkas av grädde. För att få ut så mycket grädde som möjligt skummade man mjölken i omgångar. Det gjorde ingenting om mjölken blev lite sur. När man hade tillräckligt med grädde kunde man kärna. Grädden hälldes i smörkärnan och locket sattes på. Sedan rörde man staven upp och ner genom hålet i locket och töreln. Grädden slog upp genom hålen och vispades till en grynig massa. Massan skulle därefter tvättas och ältas. Ofta brukade man använda en smörspade för att få smöret slätt och fint och för att arbeta in saltet med.
Smörig handel
Det var långt ifrån säkert att kvinnan som tillverkade smöret själv fick njuta av det. Smör var en viktig exportvara och användes till att betala skatten med. Den sura mjölken fick barnen att dricka utblandad med vatten. Och kärnmjölken, den vätska som blev kvar efter smörtillverkningen användes och används till brödbak.
