Svartbröderna snyggade upp kyrka i Lödöse
Dominkanorden kommer till Lödöse 1243. De övertar en övergiven kyrka och börjar att bygga sitt kloster – modernt nog i tegel.
Klosterbyggnaden uppförde dock inte munkarna själva. I deras fotspår följde hantverkare som kunde den nya tekniken att bygga med tegel.
Dominikanorden var en tiggarorden och som sådan skulle den inte äga något. Klostren i det medeltida Sverige fick stora gåvor bland annat i testamenten. Var det gårdar, skulle dessa säljas för att utsmycka kyrkobyggnaden. Målat fönsterglas och glaserat tegel gjorde vår kyrka mycket flott. Heliga Bigitta var inte särskilt nöjd med svartbröderna. ”De är så pråliga i sina byggnader”, tyckte hon.
Klostret och kunskapen
Lödöseklostret var en plats för bön och studier. Här fanns som mest tjugofyra munkar och två lekmän som skötte det dagliga underhållet. Bröderna var högt utbildade klerker och fick lov att predika och ta emot bikt. Klerk betyder präst, andlig, skrivare. De tog också emot studenter.
Priorn i Lödöseklostret deltog också i mer världsliga ärenden. Så gjorde till exempel priorn Johannes då han i Uppsala beseglade kung Magnus bekräftelse på staden Kampens rättigheter i Skanör.
Gillade att flytta
Det var inte bara de högt uppsatta inom klostret som rörde på sig. De vanliga bröderna flyttade ofta mellan olika konvent, både i Sverige och övriga Europa.
