Mynt och myntning under medeltiden
På en plats där mycket kretsar runt att köpa och sälja behövs pengar. Och eftersom Lödöse var just en livlig handelsstad under medeltiden finns gott om fynd med anknytning till myntprägling – till exempel silvertenar, präglingsunderlag och blyvikter.
I de nordiska länderna började man prägla mynt i slutet av 900-talet. I Norge och Danmark fortsatte myntningen men i Sverige, eller det som skulle komma att bli Sverige, slutade man prägla mynt.
Den kungamakt som fanns var svag och det stora inflödet av arabiska silvermynt kan också bidragit till att myntpräglingen upphörde.
Under 1100-talet påbörjades myntningen igen, i Lödöse omkring 1150 och på Gotland något tidigare. Nu tillverkar man ensidigt präglade mynt, så kallade brakteater.
Olika mynt och olika värden
Från 1180-talet kan man tala om tre olika myntregioner i Sverige. Det var olika värden på mynten beroende på region.
• I Västergötland gick det 384 penningar på en mark silver, och markvikten var cirka 205 – 215 gram.
• På Gotland och delar av Östergötland gick det 288 penningar på en mark.
• I Svealand gick det 192 penningar på en mark.
Först i slutet av 1200-talet har vi samma myntenhet i Sverige. Då är svenska penningar 192 penningar på en mark silver. Man börjar också tillverka tvåsidiga mynt igen.
Penningen var det enda mynt som fanns. I testamenten pratar man ofta om örtug, öre och mark. Dessa enheter var räknemynt och präglades inte förrän örtugen började tillverkas på 1370-talet.
Ont om cash – då och nu
Idag är det ganska få människor som går runt med kontanter på sig. Så var det också under medeltiden – med skillnaden att man då hellre betalade med varor som smör, hudar och boskap istället för med kontokort eller mobilen.
Inte ens adeln hade tillgång till pengar, eftersom deras förmögenhet var bunden i jord. Det finns många exempel på att man pantsätter ett gods för att få kontanter. Så gjorde Ulf Gudmarsson när han och hans fru Birgitta Birgersdotter skulle gifta bort sin äldsta dotter Märta, kan man läsa i ett brev skrivet i Lödöse.