Skomakare - bliv vid din läst
Skomakaren var en av de första hantverkarna som blev specialist. Han gjorde inte bara skor utan brukade också garva skinn. Under senare delen av medeltiden reglerade man antalet skinn en skomakare och hans gesäller fick garva – så att de inte skulle konkurrera med skinnarna.
Skomakarna tillverkade också sina egna läster, en trämodell av en fot, innan lästmakare blev ett eget yrke. En del var specialbeställda och andra läster skulle passa alla.
Skorna vändsyddes så att inga sömmar syntes utåt och man skar ut slitsar och dekorationer när skon fortfarande satt fast på lästen.
Ivägsulade sulor
Här i Lödöse har vi hittat en mängd skor i de medeltida kulturlagren främst är det sulorna som är bevarade. Ofta kan man se om det är vänster eller höger sko sulan tillhört.
I Lödösematerialet finns också en mängd skor som är dekorerade och även sydda med silke, något som inte är ovanligt i det materialet från de norska medeltidsstäderna.
Precis som idag gick det trender i vad som var modernt under medeltiden. Utskurna mönster där vackra sidentyger stack ut, broderade mönster och spetsiga tår. En del av stövlarna man funnit i Lödöse påminner om dagens ”Uggs” – ett tidlöst mode!
Slit och släng
Skor var antagligen den första slit-och-släng-varan eftersom de tunna sulorna inte höll särskilt länge. Hade man råd kunde man köpa nya skor flera gånger per år, men för dem som hade skor som en del av lönen gällde nog barfota under större delen av året.
Nicliss – ende kände skomakaren
Vi känner en enda skomakare till namnet från det medeltida Lödöse. Han hette Nicliss och beseglade ett dokument här 1429. Troligtvis spenderade Nicliss hela sitt yrkesverksamma liv som skomakare, då det var ovanligt att man bytte yrke under medeltiden.
