Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

2019 - Nya tag i hamnstaden Lödöse

Arkeolog gräver vid en arkeologisk utgrävning

Under 2019 fortsatte arkeologerna vid Lödöse museum att gräva i det hamnnära området i Lödöse. Årets undersökning bjöd på många spännande resultat som både kunde bekräfta och avfärda våra föraningar om platsen. Det senmedeltida stadslivet har sakta uppenbarat sig.

En stad i förändring

Många olika byggnadsfaser kunde urskiljas vid olika nivåer av ytan. Totalt öppnades ett område på cirka 280 kvadratmeter och som djupast nåddes en nivå på ungefär 1,6 meter under dagens marknivå. Detta betyder att det inom undersökningsområdet finns mycket kvar som är outforskat. Trots att det finns mycket kvar att gräva så har resultaten som uppkommit kunnat berätta mycket om platsens historia. Vi ser hur det varit en stad som ständigt genomgått förändringar.

Låt oss ta en titt på hur livet i Lödöse varit och förändrats över tid.

En knuttimrad stad - Högmedeltid

De äldsta lämningarna som hittills hittats var de efter två knuttimrade stugor i det nordvästra hörnet av undersökningsområdet. Vid drygt en meters djup under marken är Lödösejorden syrefattig och tung – därför bevaras organiska lämningar såsom trä, läder och textil mycket väl i Lödöse, särskilt från de djupare lagren. Dessa verkar härstamma från slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. Inom en snar framtid kommer mer exakta besked kunna ges. Genom att studera årsringarna på det påträffade timret kan åren då träden fälldes tidsbestämmas. I jorden påträffades rikligt med spår av ängsväxter, som i en stadsmiljö som Lödöse ofta förknippas med stall och djurdynga. Husen har så småningom brunnit ner. En möjlig tolkning av de knuttimrade byggnaderna är att det rört sig om nedbrunna fähus. 

blöt lera i gropen

Öster om dessa hus hittades ett tjockt lager bestående av huggspån och dessutom rikligt med fröer av ängsväxter, kulturväxter, gödsel, hushållsavfall och avfall från ölbryggning. Detta tyder på att det under denna tid har fungerat som odlingsyta. Av visst intresse i nationella sammanhang är att det är första gången som odlingsjord kunnat bekräftas i Lödöse rent botaniskt.

översikt utgrävning

Bordskeramik och korsvirke? - Senmedeltid

Denna period har endast kunnat utforskas i den östra delen av ytan på grund av påträffandet av yngre ovanliggande stenläggningar som vi valde att inte gräva sönder. Det kan dock konstateras att det på platsen ligger en stadsgård med tillhörande gårdsplan. Huslängan sträcker sig i nordostlig-sydvästlig riktning och är cirka fyra meter bred med åtminstone två separata rum/byggnader. Ovanför den plats där odlingsytan tidigare varit har man under detta skede anlagt en stenlagd gata eller gårdsplan. På var sida av huslängan har alltså stenläggning kunnat konstateras. I den södra delen hittades ett lager som var rikt på krossat kalkbruk. Dessutom hittades stora mängder tegel i anslutning. Kanske har det rört sig om en byggnad i korsvirke. Något som ytterligare skulle kunna stödja denna teori är den stora mängd glasade mineralsmältor och bränd lerklining som hittades bland rasmassorna. Givetvis kan även en timrad byggnad vara lerklinad, men i kombination med övrigt fyndmaterial bör möjligheten att det skulle kunna röra sig om korsvirke hållas öppen. I det södra rummet framkom rester av ett torkat och räfflat lergolv.

översikt utgrävning

Keramiken som hittades från aktuella kontexter utgjordes nästan uteslutande av tyskt stengods, närmare bestämt stengods från rhendalsområdet i västra delen av dagens Tyskland. Stengods har använts som bordskeramik vid servering och dylikt. Det har även hittats spår av ölbryggning och matlagning. Kanske har det bedrivits någon form av krogsverksamhet i huset? Ytterligare något som talar för detta är en liten tärning av bränt ben som grävdes upp i diket intill byggnaderna. Det hamnnära läget var säkerligen ett lämpligt läge för spel, mat och alkohol.

Husen har någon gång under mitten av 1400-talet brunnit ner.

en tärning i ben

Tätt mellan husen – Senmedeltid och tidigmodern tid

Den efterföljande tidsperioden visar hur området förtätats med ytterligare en stadsgård. Beslutet att förtäta staden vid hamnområdet kan te sig lite underligt eftersom det redan år 1473 beslutades att Lödöse skulle flyttas ner till dagens Göteborg och få namnet Nya Lödöse. Trots detta stannade onekligen många kvar i Gamla Lödöse. Det verkar dessutom som att den förminskade befolkningen istället koncentrerade sig till hamnområdet och förtätade denna del av rent praktiska skäl.

översikt grävning

En stenlagd gata hittades i nordostlig-sydvästlig riktning, ungefär fyra meter bred. Kanske har denna fungerat som gårdsplan till de byggnader som var belägna intill denna, eller var det kanske en allmän gata? Två stadsgårdar kunde i alla fall konstateras som skiljdes åt med en smal gränd. Från den västra längan har två hus med eldstad hittats. Det ena av dessa har sannolikt varit en vanlig bostad och i det andra har någon typ av produktiv verksamhet utförts. Det södra av dessa hus har haft ett stenlagt golv, vilket är en vanlig indikator för verkstadsbyggnader. Kring spisen i den nordliga byggnaden har rikligt med spår från matlagning hittats – brända och obrända rester av ben och fisk, förkolnat spannmål, bondböna, skalfragment av bovete och stora mängder fragmenterade hasselnötsskal. I ett något senare skede har samma spis byggts om till en eventuell smidesugn då rikligt med smidesslagg hittades.

sonia gräver trägolv

Vid den östra stadsgården kunde minst tre rum identifieras, möjligtvis tre separata byggnader. Längst åt sydväst var ett tegellagt golv som påträffades redan vid en mindre undersökning år 1986, vilken föranledde de senaste årens forskningsundersökningar. Detta tegelgolv har anlagts något senare än de övriga konstruktionerna från samma byggnadsperiod. Teglet är troligen återanvänt, vilket framgår av att vissa av stenarna varit fragmenterade vid inmurning. Oavsett så är tegel ett material som sällan används i vanliga bostadsmiljöer eller i ekonomibyggnader. Kanske har det varit någon typ av servering för de som vistades i hamnområdet? Norr om tegelytan är ett kraftigt fundament till en eldstad – en stor bakugn. Där har rikligt med köksavfall hittats i jorden och har troligtvis fungerat som just ett kök/bostad. Där har det även bryggts öl på pors. I den nordostligaste byggnaden hittades en tappkran från en öltunna. Att det dessutom hittades rikligt med stengods visar att det även under denna tid kan ha serverats öl till törstiga sjömän som kommit till Lödöse.

Liksom tidigare har Lödöse återigen brunnit ner. Möjligen när danskarna brände staden i samband med det nordiska sjuårskriget år 1565.

en tappkran

Det mörka 1600-talet

De yngsta konkreta lämningarna av bebyggelse som hittades vid undersökningen var en enslig byggnad från 1600-talet. Huset har varit en enkel träkonstruktion byggd på kallmurade fundament av sten och tegel, med en eldstad i det nordvästra hörnet. Inom byggnaden hittades många fragment av så kallade trefotsgrytor, ett slags kokkärl med blyglasyr på insidan och som namnet avslöjar - tre fötter.

ihoplimmat kärl

Det var år 1646 som Lödöse slutligen blev av med sina stadsrättigheter och det är alltså från denna svåra tid bygganden hittades i. Tidigare hade Lödöse fått genomgå flera krig, som lämningarna vittnar om. Staden brändes ännu en gång av den norske härföraren Hannibal Sehested år 1644.

översikt grävning

 

Fortsättning följer.........

Kontakt och mer information

Anton Lazarides, arkeolog/antikvarie
E-post: anton.lazarides@vgregion.se
Tel: 073-024 39 52

Senast uppdaterad: 2020-09-25 12:05