Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Lustgården

En staty av jungfru Maria med en lilja i handen

Den andliga örtagården blev en sinnebild för Paradiset och Edens lustgård där Gud lät alla slags träd och örter växa upp ur marken. Syftet med paradisträdgårdarna var att munkar och nunnor skulle kunna gå undan för att meditera över skapelsen och hur det gudomliga speglas i varje växt.

Förutom örter kunde där finnas sittbänkar och brunnar med fontäner. Vattnet symboliserade livets vatten som gav evigt liv. Ett vanligt motiv på medeltida bilder är jungfru Maria i trädgården, eftersom hon ansågs ha alla goda egenskaper som ledde till hälsa. Tanken om hennes anknytning till vissa växter hämtade ofta inspiration ur Gamla Testamentets liknelser om växter och trädgårdar, främst ur Höga Visan. Både rosen och liljan var symboler för jungfru Marias oskuld och kärlek.

”Jag är en vildros på Sharons slätt, en lilja i dalen”
                                                                                       Höga Visan 1:17

Många växter fick smeknamn efter jungfru Maria. Till exempel kallades gullvivan ”jungfru Marie nycklar” och daggkåpan kallades ”jungfru Marie kåpa”. Den inneslutna trädgården var en symbol för oskuld och sexuell renhet.

     ”En inhägnad trädgård är min syster och brud, en inhägnad trädgård, en förseglad källa”
                                                                                                Höga Visan 4:12

Senast uppdaterad: 2022-05-19 16:41