Nya och överraskande rön om keramik från medeltida Lödöse

Lödöse museum är glada över att kunna presentera helt nya forskningsresultat från ett unikt projekt, som innebär att det medeltida Lödöses historia nu blir rikare och fylligare än tidigare. Keramik som man tidigare trott var importerad är faktiskt lokalt producerad.
- Vi är väldigt överraskade. Det här är stort, säger Sonia Jeffrey och Torbjörn Brorsson om resultaten som idag presenteras på Arkeologidagen i Göteborg.

Det är Sonia Jeffrey, Lödöse museum, och Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier, som i ett pågående keramikprojekt kunnat bevisa att en del av den keramik som hittats i Lödöse, som man tidigare betraktade som importkeramik, faktiskt är lokalt producerat. Ur ett arkeologiskt perspektiv är det här en stor nyhet.

- Keramik är ett av de vanligaste fyndmaterialen man hittar vid arkeologiska utgrävningar, samtidigt vet man så lite om det, berättar Torbjörn Brorsson, som arbetat med så kallade ICP-analyser av keramik de senaste tio åren.

Ny teknik ger svar om ursprung

ICP-analys innebär att man analyserar sammansättningen av grundämnen i keramiken och jämför med tegel som man redan vet är tillverkat i Lödöse. Förenklat kan man säga att samma sammansättning av grundämnen betyder att leran kommer från samma område, och på så sätt kan man fastställa produktionsplats.

Som med mycket annat fyndmaterial inom arkeologin bedömer man ofta keramik efter typ och utseende, och viss keramik antas komma från vissa områden på grund av dess egenskaper. Tack vare teknikens utveckling, och att man allt oftare använder naturvetenskapliga metoder i analysen av arkeologiskt material, kan man få fram mer exakt information vad gäller bland annat tillverkningsområden. Det är just detta man gör genom ICP-analyser inom keramikprojektet vid Lödöse museum. Men vad har man för nytta av att veta det?

- Vi har en grupp keramik vi benämner ”skandinavisk”, och då vet vi inte om det kommer från Jylland eller från Stockholm eller Lödöse eller Skåne, berättar Torbjörn Brorsson. Vi försöker komma åt det. Har vi då många skärvor från Halmstad så säger det någonting, har vi många från närområdet så säger det något annat. Det handlar om att se kontaktmönster.

Lödösekeramik ute i världen?

Man har länge känt till att keramiken som är hittad i Lödöse är väldigt varierad, jämfört med många andra samtida städer. Det är också känt sedan länge att Lödöse var en betydande handelsstad med många skickliga hantverkare som tillverkade föremål av hög kvalitet.

- Men när det gäller just keramiken så har man inte hittat några verkstäder, ugnar eller andra belägg för att det faktiskt har funnits lokal produktion. Inte förrän nu, säger Sonia Jeffrey.

Med hjälp av ICP-analyser har man kunnat fastställa att ett överraskande stort antal keramikskärvor är gjorda i Lödöse, och dessutom under en lång period, från sen vikingatid och under hela medeltiden. Detta väcker många nya frågor inför framtiden. Var det främst inom staden man använde keramiken, eller finns det Lödösekeramik som exporterats till andra ställen, och i så fall vart?

25 000 skärvor kvar

- Än så länge är vi bara halvvägs igenom projektet som kommer att pågå i åtminstone tre år till, berättar Sonia Jeffrey. Frågor som vi hoppas få svar på så småningom är bland annat om man med hjälp av dessa analyser kan få klarhet i handelsförbindelser och kontaktytor.

Man hoppas också kunna se hur staden växte fram kronologiskt, genom att kunna hitta platser med mer äldre keramik eller yngre keramik. Kanske kan man även se kulturella eller sociala skillnader inom staden. Av 50 000 skärvor återstår cirka 25 000 att analysera, och det kan dyka upp många fler spännande upptäckter under den återstående resan.

Kontakt:

Sonia Jeffrey Lödöse museum Tel 010-4414382 sonia.jeffrey@vgregion.se
Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier (KKS) Tel 070 - 298 65 56 torbjorn.brorsson@keramiskastudier.se