Ekonomi i kras - Magnus Erikssons och drottning Blankas testamente
Ekonomisanering, skuldreglering och utebliva intäkter är kanske inte begrepp som vi förknippar med medeltiden. Men Kung Magnus Eriksson och drottning Blanka hade vissa bekymmer på det området. Och märkligt nog slutar det med grundandet av Vadstena kloster – en av Nordens största vallfartsorter på medeltiden.
Kung Magnus ekonomi var inte den bästa efter att han köpt Skåne. Intäkterna blev inte de väntade. Rådet och stormännen tryckte på att han och hans drottning Blanka skulle skriva ett svenskt testamente. Avsikten var att skriva ner hur kungaparet skulle ordna upp sina skulder.
Därför är kung Magnus och drottning Blankas svenska testamente skrivet på just svenska och inte latin. De och rådet satt här på Lödösehus och den 1 maj 1346 beseglade rådet tillsammans med kungaparet testamentet.
Utöver hur skulderna skulle regleras finns det också en mängd donationer uppräknade. Många av dem kom aldrig att betalas ut.
Kungaparet skänker också Vadstena gård till ett kloster som de och deras arvingar skall bygga.
De skriver också att de vill bli begravda i klosterkyrkan när den är färdig och innan dess skulle deras kvarlevor placeras i Vadstena sockenkyrka.
Det blir aldrig som man tänk sig …
Blanka dog av okänd anledning kort efter bröllopet i Danmark mellan sonen Håkan och prinsessan Margareta, 1363. Vi vet inte var någonstans hon blev begravd, en del gissar på Mariakyrkan i Oslo.
Magnus föll överbord till havs 1374, hans kropp återfanns aldrig. Det dröjde till efter Magnus död innan donationen av Vadstenapalatset var ett faktum. Klostret planerades och ritades långt innan dess av Birgitta Birgersdotter själv.
Många räknar testamentet som grundläggningsbrevet för Vadstena kloster. Ett av Nordens viktigaste pilgrimsmål under sen medeltid.
