Att vara barn
Vi vet en del om hur det var att växa upp på medeltiden. I Lödöse har arkeologerna hittat bollar, leksaksyxor och svärd, barkbåtar med mera som visar att barn fick lov att vara barn. Och i de så kallade mirakelberättelserna kan vi få insikter om det medeltida livet.
De flesta hade ingen möjlighet att gå i skola. Det fanns både skola och kloster i Lödöse men det kostade pengar att studera. Därför gick de flesta bredvid sina föräldrar och lärde sig de sysslor som skulle utföras. Man kunde också få möjlighet att bli lärling hos en hantverkare.
Mirakelberättelser
I mirakelberättelserna får vi reda på en del av de olyckor som barnen utsattes för i arbete och lek. Skärsår och fall från hög höjd är inte ovanligt. En mirakelberättelse är ett nedtecknat vittnesmål i syfte att motivera någon att bli helgon eller att beskriva ett under. Genom dessa berättelser kommer vi medeltidens människor nära in på livet.
Lek och sagor
Det fanns inga uppdelningar mellan barn och vuxna i de vanliga hushållen. Lek och umgänge över åldersgränserna var självklart. När mörkret föll samlades man framför brasan och arbetade med det som gick i det svaga ljuset. Underhållning bestod ofta i att lyssna på de gamla sagorna om riddare och helgon i främmande länder.
Vuxen tidigt – om man fick leva
Att växa upp var inte någon självklarhet. Det vara bara två barn av tre som levde längre än ett år. Barndomen tog också slut mycket tidigare än den gör idag, man betraktades som vuxen redan vid femton eller sexton års ålder.
