Redan i början av 1800-talet hade några mindre textilindustrier etablerats bland annat i Lerum, Sjuntorp och på Rydboholm, men det var i samband med byggandet av Göta kanal 1810-1832 som utvecklingen tog fart på allvar. Dels fungerade kanalbygget som ett tekniskt läroverk och dels revolutionerade kanalen transportmöjligheterna och handeln.

 

Det riktigt stora genombrottet fick industrialiseringen i Västra Götaland först i slutet av 1800-talet. Även denna gång utgjorde de förbättrade transportmöjligheterna - nu med en utbyggnad av järnvägsnätet - en avgörande faktor. 
Textilindustrin dominerade i Sjuhäradsbygden medan livsmedels- och träindustrin präglade Skaraborg. I Göta älvdalen växte den kemiska industrin samt metallindustrin fram, medan Dalsland dominerades av pappersindustrin. I Bohuslän etablerades en stark fiskeindustri samt flera stenhuggerier och i Göteborg växte sig verkstads- och varvsindustrin mycket stark.

 

Under hela 1900-talet och fram till 1960-talet präglades Sverige alltmer av industrisamhällets framväxt. Behovet av arbetskraft var så stort att företagen rekryterade folk både från Finland, Italien, Grekland och forna Jugoslavien. Västra Götaland var inget undantag.
Men under 1970-talet drabbades industrisektorn av en djup kris. Stigande oljepriser och en internationell lågkonjunktur med fallande utländska valutor påverkade i stort sett alla branscher. Antalet anställda inom industrin sjönk kraftigt.

 

Sedan dess har den svenska industrin successivt omstrukturerats. Produktiviteten har ökat och svensk industri är idag mycket kunskapsintensiv.
Under hela denna epok har mängder av platser och miljöer skapats, övergivits och åter tagits i bruk. I Västra Götaland finns ett mycket rikt och varierat industrihistoriskt kulturarv att ta del av. Allt från små kvarnar, sågar, smedjor och mejerier till stora fabriksbyggnader för textil-, pappers- eller cementproduktion.